Jag o Yalla är hemma igen efter en riktigt myshelg hos föräldrarna i Ängelholm.

Lördagen började med att vi trots att det redan tidigt på morgonen var kvavt så inibängen med träning ute i skogen ihop med några ur gruppen som likt oss trotsade hettan.

Yalla fick ett härligt spår som Lotta trampat till oss med upptag och gömda apporter, det sistnämnda för att ytterligare stärka spårarbetet med att både spår och apporter är viktiga. Jag måste säga att jag återigen blir imponerad över Yallas spårstyrka. Hettan som säkert gjorde det jobbigt i kombination med att marken var full av irriterade fröer som fastnade på henne och irriterade både ögon och nos påverkade henne inte på annat sätt än att hon just tog det lugnare för att vara lika noggrann som hon brukar vara. En apport missade hon, på slutet, men det kan jag förstå just med tanke på värmen och att hon fick en liten liten motvind just där och just där prioriterade spåret. Hon är bara så duktig   .

I uppletandet kunde jag oxå märka att tempot var något lägre, men som sagt det var riktigt äckligt kvavt och då hade hon ju ett spår i kroppen o knoppen....hennes lust och resultat var där inget att säga om, fyra föremål ute o alla in   .

Efter skogningen drog vi direkt upp mot Ängelholm där vi skulle bo över i mina föräldrars husvagn.

Det blev dusch och lite slappande innan vi satte oss vid middagen och åt lite grillat, gott gott.

Kvällen övergick i natt innan vi sa godnatt. Vi hade en riktig mysig kväll ihop och tog tillfället i akt att lufta både tankar och känslor....för nu har vi kommit s a s varvet runt, det är mycket "för ett år sen..." för vår lilla familj. För ett år sedan fick Lotta, min syster och mamma o pappas yngsta dotter beskedet på sin obotliga cancer     och ....det är något som sätter märken i själ o hjärtat, det här...men så skönt att vi kommit dit att vi pratar med varandra om alla de tankar o känslor som har varit och kommer.....

Imorse började jag med en mysigt promenad, i den skog jag kallade för "luffarskogen" när jag lite yngre, och njöt av en frisk solig morgon med bara ca 15 graders värme. Den enda människa vi såg där i skogen var en man som förmodligen varit än mer morgonpigg och som stod tyst vid å-kanten och fiskade.  

och söndagen har sedan förflutit med lite slappande i solen....

och när solen ändå valde att oxå i Ängelholm att gå i moln fick Sonen sig en dusch och uppfräschning så han blev lite blankare igen. Imorgon lämnas han in, den svarte Sonen   ,för byte av vindruta och service. O för att det ska flyta på med skadeanmälan, jo jag har alltså en rejäl spricka i vindrutan, och så blev jag tvungen att ta ledigt för det gick inte ihop med att lämna bilen halvåtta, göra skadeanmälan o så...upp tidigt ändå yallafall o så får jag väl hoppas på lite gott väder där jag kan sticka näsan i vädret o försöka fånga antingen sol eller vila.