Min vana trogen försöker jag nu se till att komma in i lite morgonrytm igen och vände inte på mig o somnade om när jag slog upp tittorna vid 6. Utan upp o hoppa, ut på morgonrunda! Idag kommer föräldrarna på besök på eftermiddagen   .

Gårdagen tillbringade jag till stor del tillsammans med några av träningskompisarna ute på den skånska grässtäppen, där planen var från början att vi skulle ha en heldag med spår, upplet, budföringar...lite lydnad o såklart grillerillgott. Meeeen alltså....vädret var inte riktigt på vår sida   . Skurbetonat väder kan jag stå ut med och det var vi alla beredda på - inte att dessa skurar skulle betyda skyfall på snedden. Det var riktigt svårt att se det positiva i livet i det läget och försvinner det hos mig är det lika bäst att packa ihop o åka hem, träningen lär ju inte bli positiv för varken mig eller Yalla liksom.

Innan vi gav upp hade vi ändå fått lite träning. Änzo hade spårat, och det så att Lotta fick galoppera efter bitvis   men när vädret där för första gången visade sin skurbetoning så blev det lite lugnare takt och en mycket nogrann och "analyserande" Änzo med matte som lät honom jobba och klura   . Han fixade finfint terrängskifte, vindförändringar och ett par vägövergångar.

Yalla visade oxå sitt spårsinne med den äran. Spårupptaget var mycket fint, ut målinriktat och så "här är spåret" och iväg på rätt håll. När vi kommit en bit på spåret fick vi syn på ytterligare ett gäng "hundare" som verkade vara ute o tränade och tanken for såklart genom min skalle.....ligger här fler spår nu här? Men det behövde inte bli mer än så, en tanke för Yalla spårade på och de enda klurigheterna hon verkade visa fanns var att vinden ändade sig något ju längre hon spårade o för varje vinkel hon tog....det är så läckert att gå där bak i linnan o se henne jobba, ibland rent av tvärnita, knixa till och så fortsätta spåra...kul o se svansföringen som förändras när hon närmar sig en apport, då kommer där en liten liten böljande viftning medan svansen är ganska stilla om än höjd när hon "bara" spårar.

Gick sedan med i Yohnssons spår och det var riktigt riktigt kul o se hur hans o Vickys spårande hade utvecklats   . Det var nosen i backen och spårkoncentration! Härligt att se   

Så blev det lite fika och småsnack i ganska skönt väder och vi började prata uppletande och lite annan träning men så kom de där skyfallen igång   ....attans förbannade....och vi gav upp och begav oss hemåt allesamman.

Gårdagen innehåll annars bara lite plockande här hemma, disk och så en stund vid datorn för att skriva ännu en ansökan på ett jobb som verkar intressant. Gäller att hålla fast vid tanken att det någonstans därute finns ett jobb för mig....att för varje intressant jobb jag söker så kommer just DET närmare...