Måste klappa mig själv på axlarna nu   . Idag är det hela 43 dagar sedan jag fimpade och jag planerar att fortsätta låta bli de där ciggen   .

Alla har vi hört om 3 dagar, 3 veckor och 3 månader osv osv…att det är då det ska vara som värst  . Kan säga att det är högst individuellt som allt annat i livet. Jag har haft en riktigt attans jobbig abstinensperiod nu, jo jag tuggar nikotintuggummi men det där stillar ju bara giftbegäret   . Kvar har jag att jobba med de där stunderna när ciggen egentligen röktes av andra anledningar.

Men peppande kollegor, vänner och f d rökare hjälper – o så min egen vilja såklart   .

Igår var vi rätt få på klubben, rätt förståeligt. Trist väder o så var det ju mötet mellan MFF och Häcken…Lotta o jag bestämde oss i alla fall för en liten träff o övade lite men hann också sitta i stugan o tugga på godiset som Lotta hade med sig. Gott gott, tack för det o tack för kommenderingen   .

Hemma igen strax efter nio öppnade jag datorn o fann ett mail om att det inte blir något bruksprov i spår den 14 november i alla fall…  

En god dag önskas er alla   

Var vänlig, för varje människa du möter utkämpar sin egen strid