Julen åkte ut nyss   , eller rättare sagt så åkte den ner i kartongerna igen o upp på översta hyllan i förrådet mitt   . Det kändes liksom att det fick bli så denna gråregniga måndag. Det enda som nu ändå finns kvar är min lilla egenkomponerade "utejulgran" som består av ett gäng bambupinnar i konform pyntade med en sån där liten ledljusslinga....den kan få stå ett tag till o glittra lite i januari.

Innan jag ägnade kvällen åt att packa undan julen så tog vi en sväng ner om klubben där det kan sägas börja andas lite säsongsstart....valpar med sina tvåbeningar i full gång. O så blev det en sväng ut i regnet ihop med de redan genomblöta kompisarna Leif o Benzon....fy va blött det var på planen  .   Får väl förresten ta o plocka undan julen på klubben oxå nu i veckan.....kan bli bra att ta det på onsdag typ. Ikväll kom i alla fall kallelse till årsmöte upp  . 

Nä tror det får bli en date med John Blund nu   

Första helgträningen 2012 gick av stapeln idag och det minsann på Revinge, tjohoo  . Härligt med lite variation på träningsmark liksom plus att vi hade träningsmark som liksom verkligen räckte till  .

Yalla fick träna spårupptag som Susanne trampade - tre stycken med varierat djup från vägen/påsläppspunkten. Alla tre gick suveränt bra  . Tror att jag nu hajjat att oxå Yalla behöver få stå och landa ordentligt innan jag släpper ut henne i linan - då blir det inte bara massa spring utan en fokuserad schäfertjej som vet vad hon vill och ska.

Efter tredje upptaget var det trampat ett litet spår - roligt är att se Yallas fråga när hon väl får fortsätta spåra efter ett par spårupptag....hon stannar till och liksom kollar "jag skulle fortsätta nu va?" Spåret gick kanonbra det oxå och här fick vi försöka hoppa på tuvorna minsann eftersom jag valt spårmark i en sänka som verkligen annars oxå är blöt och blir väl upptrampad av kossorna som går ute på Revinge.

Uppletet idag gick oxå bra, hon kommer verkligen fortfarande in till mig o lämnar grejorna (jag närapå nyper mig i armen för o förstå att det är sant). Verkligen verkligen dags nu att ta tag i att få till finfina avlämnanden.

Rutan vi hade lagt ut var annorlunda o spännande på så sätt att den låg med första halvan i vad vi skåningar kallar skogsdunge och yttre halvan på öppet fält, med för dagen bra vind rakt in i rutan liksom. Själva letandet skötte hon lika bra som vanligt och inte verkade hon tänka på skiftningen i rutan från dunge till fält inte, inte mer än att jag kunde se att vinden förändrades något såklart - hon vet vad hon ska göra oavsett   

Hon är bara en riktig pärla min lilla Yalla.

Gårdagens korta träningspass kändes lika bra som dagens spårträning. Det känns som att fria följet verkligen kan sitta fint för oss. Inkallning med ställande börjar vi oxå få till fint, efter onsdagens träning ökade både mitt o Yallas förståelse för hur få till det för oss  Skallet som vi oxå tränade o fick tips kring i onsdags gick ungefär lika bra som just i onsdags, skällandet är inget problem utan det handlar mest om att se till att hålla position och att hon stannar i sittande ÄVEN på första skallet. Hon är tack o lov så mottaglig för "röst-tillrättavisning/hjälp" att det inte ska behöva vara ett problem länge till det här med position och sitt....det känns som det finns hopp om högre-starter i år  Jag menar det finns bra grunder i det mesta av det för oss nya så det blir till att börja fundera på anmälningar strax.

Nä nu ska jag inte chocka mig själv för mycket o skriva en lång blogg...är lite kul ändå att sitta här o skriva lite....kanske skulle, oftare?!

Någon gång efter midnatt och innan halv sex har min syster Lotta somnat in och dött. Ännu ett offer för cancern.

Så idag åkte jag mot Osby, där hon bott de senaste åren, för att säga hej då. Det har varit en jobbig dag, många tårar såklart...men skönt var att få se att hon verkat ha somnat in lugnt o stilla  Skönt var oxå att PG hennes särbo och nära vän fanns där hela natten, hon fick liksom som hon ville....inte på sjukhuset utan hemma och hon var inte ensam  .

Skönt är oxå att jag tog mig i kragen för en tid sedan, och begravde gammal bitterhet som jag burit omkring och istället såg värdet av NU och förstod att min syster kommit långt i att lägga det förflutna bakom sig och leva i nuet. För det är ju inte utan att det finns en anledning till att några vänner i mitt liv inte visste att jag hade en syster....för så bitter har jag varit att hon under lång tid inte "fått närvara" i mitt liv. Men gammal bitterhet gör ingen nytta...tvärtom - så det där begravde jag för ett tag sedan.

Så skönt att ha fått några goa pratstunder med min syster....<3<3<3 och så skönt att hon slapp lida under lång tid.

Vi ska vara rädda om livet vi har här och nu - det som har hänt går inte att ändra, imorgon är svårt att påverka men det vi har här och nu ÄR just NU.

Snart nannetajm för o samla energi för en ny arbetsvecka  .

Skönt är då att tänka på dagens träning som efter en del dividerande tog fart och blev så kanonbra.

Vi var ett litet gäng som samlades på Husp - Gosia, Boxer-Nina, Hobbe-Lotta, Leif, jag och Irene. Jag trampade spår till Thelma i en "ruta" som bara var så härlig att gå i, lite sagoskog liksom...o det bar sig inte bättre utan att jag njöt såpass att det blev hela 1700 meter långt  . Thelma gjorde för övrigt ett suveränt jobb senare  .

Hobbe-Lotta traskade tre påsläpp o ett spår till mig o Yalla - detta oxå en en härlig "ruta". Första påsläppet var lite mycket "tjohooo-ut-i-skogen-ska-vi"...nr 2 lite mer sansat men där drog Yalla iväg på bakspår och med förvåning i blicken konstaterade hon strax...men här har ju jag varit redan   när hon kom fram till där första påsläppets "slut" legat. Därför var hon helt klart mer PÅ när det var dags för påsläpp nr 3 och hade analysen helt klar för sig o dundrade iväg rätt....o hade sen attans bråttom när första apporten där var funnen, som om hon tänkte nä nu ska vi minsann inte ut på vägen fler gånger NU VILL JAG SPÅRA!!!! och iväg dundrade vi och det var verkligen bara att hänga på i linan...inga krusiduller alls. Hon är bara så fascinerande att gå bakefter - dyker det upp svårigheter, ger hon sig inte.... och det är med lust o glädje som hon spårar o spårar tills vi kommer fram till den där lite längre pinnen, först då stannar hon vänd mot mig och liksom säger att hon är klar  Då är det dags för bollen o lite bus.

Uppletet idag gick oxå lysande, såpass att jag fick beröm minsann....för att min reaktion är lite snabbare o mer precist än tidigare  kan nästan tro att mesandet håller på att försvinna....kan nästan tro det....

När vi sen nöjda allesamman satt o småsnackade om ditten o datten så dyker det upp en häst....utan ryttare...ingen sulky heller.....bara grimma på...o den dundrar rätt in i skogen. Ingen av oss tänkte egentligen utan vi bara agerade - jag o Gosia trampade så att säga efter hästen in i skogen för att följa, hålla koll på var den tog vägen, medan Lotta o Boxer-Nina sökte efter de som kanske "tappat en häst". Rätt mysigt faktiskt att minnas hur hästen till slut stod stilla, lugnt o mer eller mindre bara väntade på att antingen jag eller Gosia skulle komma fram....o att den sen bara lät sig kopplas i grimman o hängde med oss ut mot vägen  ...fin var hon, o nu minns jag inte namnet. Lotta o Nina hade fått kontakt med de som "tappat" hästen o historien slutade lyckligt.

Tänk - så finns det de som oroar sig över lösa hundar i skogen  .

nä nu så alltså......John Blund kallar nu   sköt om er, sov sött   

Vaknade första gången redan kvart över 3 efter en drömlös men skön sömn.....liiiiite tidigt att vara utsövd så jag vände på mig   och vände på mig igen efter en stund. Men så gav jag ändå upp o klev ur bingen vid kvart i fem  . Morgonen flöt på o tio minuter över sju klev jag in på jobbet i Roskilde   (motsvarar ju eg. tio över åtta sommartid....) med tanken att jag kunde ju ta igen lite av det jag missat igår under eftermiddagen då jag var tvungen att bege mig till ett läkarbesök. (rutinkontroll bara!)

Men jag kan ju nu helt ärligt säga att jag är rätt slut i kupan....men ska TVINGA mig att var uppe o vaken lite till   . Jag får helt enkelt hjälpa min kropp att förstå att vi nu lever efter normaltid, eller som det kallas vintertid.

Annars har jag väl inte så mycket att förtälja.

Livet trillar på som vanligt här hemma hos mig o Yalla - vi intensivtränar inte precis för det ligger ju inga planer alls på någon tävling förrän till våren 2012 o jag kan tycka att vi förtjänar att bara småpyssla lite så att säga.

Till helgen hoppas jag få tummen loss o komma ut o spåra igen - träna upptag, upptag o så upptag. Något uppletande skulle ju oxå sitta fint med fokus på vårt "linjearbete" (läs Cinas linjearbete).

Träning av lydnad är mest intriktad på små viktiga delar i momenten - ex starter i fritt följ o start fokus i krypet med tillägg följsamhet dvs att Yalla ska följa mig och inte lämnas åt fritt valt kryp  . Skallet handlar mycket om att få Yalla fint intill mig i utgångsposition....tungapporteringen ja där har vi avsluten att jobba med. O så har vi ju FS, framåtsändandet, oxå att träna in.....  

Men oxå bitar i vardagen övas - som ex. att gå fint o samlat på våra promenader och jag börjar forma tankar på att ta tag mer i de här vardagsbitarna......nu kommer ju den tiden då det blir mycket promenixer längs de upplysta cykel/gångbanorna o det kan ju vara skönt om det kan bli i samlad o lugn stämning  ...ja jag erkänner, har varit lite slapp där  .  

nä nu vet jag inte mer att skriva om just nu - må väl   

Jamen hej hallå, det är jag igen  . Nu har det runnit en del tid mellan fingrarna och jag ger direkt upp återigen att ens försöka återge vad som hänt o vad jag gjort osv osv. 

Men jag drömde en dröm inatt som bara inte vill släppa taget o jag vill skriva om den  skriva av mig den....

Jo inatt så var jag på intervju, någon form av jobbintervju....satt i en blå liten soffa med en personalare och tilltänka chefen mitt emot mig. O jag hade tydligen skickat in en ansökan o ett CV som gjort att de fått intresse för mig  . Det jag minns är att de tydligen har presenterat en organisation, tilltänka arbetsuppgifter o så..för jag har bilder som liksom påminner om en matrisorganisation i minnet oxå..o så höll jag på o berätta om mig själv, fick frågor hur jag skulle hantera både det ena eller det andra svåra....Tror det var någon form av myndighet för jag hörde något om kallelser o jurister o så var det något om en domare....kanske hade sökt jobb som ny fotbollstränare förresten? till ÄFF kanske??

ja alltså - drömmen verkar ju klart såhär långt bara trevlig...en av sakerna som sitter kvar hos mig är att jag minns att det var något om att de inte kunde betala mig eller nåt...kanske inte tillräckligt?  

Det jag nu undrar är,

försöker mitt undermedvetna säga mig något o i så fall vad?

"uppskatta det du har Cina"! "våga försöka, du är intressant Cina"!?

undrar just om jag ska lägga mig o försöka drömma för att få ett svar   Men hur som, jag vaknade med en skön känsla som gjorde att jag sträckte lite extra på mig direkt jag klev ur sängen.....så något undermedvetet har ju drömmen gjort.

Söndag kväll o jag sitter här o är sådär skönt trött.

Dagarna ihop med träningsgänget och GB har varit mer än härliga   

och dessutom har vi ju haft ett otroligt skönt o fint väder  .

Jag o Yalla har övat massor på det däringa FS (Framåtsändandet) och jag tycker

vi gjorde fina framsteg där. Det var jättekul men framförallt nervöst och spännande

att göra de första försöken med "full grupp" - och det var så skönt o känna att jag

inte flamsade ut som jag gjort förr utan att jag verkligen kunde fokusera och vara

lagom i vår egen lilla kupa. Det kunde ju vara lätt o tro att bara för att jag sett så

många andra träningar av FS så vet jag hur....men det är alltid en annan sak när

det gäller för mig själv och min hund, gäller att liksom hitta oss och vår väg.

Men som sagt, kändes bra och som om vi är på G  .

Men det är bara ett av momenten men mest minns jag nu vägen,

det viktiga till bra träning med min hund, som..

att bli bättre att hitta rätt fokus, stämning både hos mig själv och hos Yalla.

Jag har än en gång påmints om att när jag "tappar Yalla" så handlar det om

att jag just inte sett till att hon OCH jag är fokuserade. 

Tydlighet, tydlighet och tydlighet! 

Det finns ingen hund som bara "gör" fel av sig själv, utan då handlar det oftast om jag som förare varit otydlig och lämnar hunden åt att gissa vad jag vill, för det vet vi ju med dessa fyrfota vänner att de gör allt för att vi ska bli nöjda. Med rätt budskap från mig, tydligt så blir det lättare för hunden att göra rätt. Då blir belöningen belöning och inte målet....   .

Yalla är en otroligt fin och lyhörd hund, jo det visst jag ju, lägg därtill att hon verkar lära snabbt och där vågar jag kanske säga att det gör jag oxå.....lär mig för var gång hur bäst vara ledarskapet i vårt "team".

Tack återigen till GB   och gänget      

Känslan just nu är bara ljuvlig, fredagskänsla liksom  

Ledig i dagarna fyra för att njuta och ta del av klokskap och utveckling ihop med gänget med GO i  . En helg med GB stundar så det lär bli dagar med både skratt och svordomar typ den mest kända härrangen "men för helveeeeeteeee"  .

Ikväll ägnar jag nog tiden åt att först käka lite, sen shoppa hem så att det bara är att landa på locket på kvällarna. Yalla o jag har precis varit ute på en långis bara för att njuta av lite kvällsljus o "rasta av oss". 

Funderade lite på vad fokusera på de här dagarna.....hmmm, tål o tänka på  . Kan väl börja med rubrik på det hela då'rå....nåt typ Ledarskap, eller nåt   o till det kan vi ju pyssla med en del moment eller delar av desamma  .       

Ha det gott vänner