Idag bytte jag o kollegan arbetsuppgifter med varandra   , ett försök vi kör fram till jul innebär att vi inte längre arbetar uppdelat efter länder (jag hade innan huvudansvar för Sverigen o Norge, kollegan Danmark) utan istället utifrån arbetsuppgifter.

Jag har i två månader ansvarat för fakturabokföring och reseräkningskontroll/bokföring   - kollegan med avstämningar, posthantering och "allt annat".

Helt ärligt så har jag våndats för det här, fler än ett par gånger, men nu kör vi och ser vad vi kan lära oss av detta. Spännande? Ja...faktiskt.

Andra förändringar är att jag som det ser ut nu ser så blir det till att köra mycket själv denna kommande vinter  . Detta gillar jag INTE. Nej det handlar inte bara om pengar och ekonomi utan det handlar om att jag tycker det sliter så mycket, att jag blir så trött och spänd....tycker det är ensamt, nervöst och obehagligt många gånger nu under den mörka årstiden   .

Så idag, i eftermiddag o ikväll, har jag återigen känt saknad.....saknar den toppenbilpool jag var med i med Vickan o Jenny   . Vi tre turades om att köra, turades om att använda våra bilar...körde alltså var tredje dag o det fungerade så fint. Vi stöttade varandra när det var skitväder och de dagar vi körde ensamma var få - himmelens skönt i halka, mörker och snöoväder. Ja just nu är jag där....målar upp allt det där som kan komma att bli jobbigt   ...en jobbig o trist tankeprocess ja, men fullt medveten är jag att ur detta kommer en nyorientering, jag kommer att få nya uppslag.  ..tankar kring hur tänka o göra. O jag lär mig att alltid vara redo för att just tänka om, tänka nytt när saker o ting förändras runtomkring mig...lär mig se om det finns lösningar...om jag önskar stor förändring eller att bara foga mig o acceptera....Tror det börjar kännas som om det finns en tanke på en framtidsplan, både i det korta o det långa siktet   .

Mitt mål är klart yallafall - jag vill inte vinter efter vinter sitta ensam o köra bil, inte vara beroende av att behöva sitta bakom ratten ensam mil efter mil - jag vill kunna pendla tillsammans med andra under vintern o sommartid kanske t o m kunna cykla eller gå.....

Nu ska jag bara hitta fram till "Hur löser jag detta". 

.......   .....lösningen finns....men nu så tar jag snart o  på saken.

må väl, var rädda om er vänner    

Ska jag välja den mer positivt laddade delen av rubriken? Ja såklart....jag har varit mycke flexibel ikväll   

På agendan idag stod, förutom jobb då alltså, att klippa mig lite direkt efter jobb så hem i ganska lagom flygande fläng  . Yalla fick sin mat och en kort rasterunda innan jag styrde mot Bankomaten för att lyfta lite pengar   .

Jomen jag hann i tid och möttes av pigg svart Hjalle i dörren på salongen, dvs Ingers riezenhane   .

Efter klippning inföll så det tillstånd som jag ändå väljer att kalla Flexibelt..när jag bestämde mig för att klara av inköp av förnödenheter   såsom kaffe o melittapåsar för att därefter bara ta en rask promenix ihop med Yalla. Alternativet var att åka ner till klubben för lite hjärngympa..  ..men den inspiration eller sinnesstämning som behövdes för det fanns liksom inte. Kom fram till att jag var alldeles för splittrad i tankarna och Yalla brukar känna av det och bli frågande kring vad hon har gjort eller kan göra för att få mig mer "med i matchen". Bättre då att bara puttra lite ihop i Gottorpsallén.

Det fanns tankar på en cykelrunda med henne...men så fick jag för mig att hon markerade lite hälta när vi gick på vår runda o så kom mörkret o sen behövde jag inte fler ursäkter för at låta oxå det projektet vara. Nu har jag pillat o klämt o kollat tassar o så..  ..ingenting syns eller märks, så det var nog bara ett litet hjärnspöke hos mig. När vi ändå var igång med tasskoll så gick jag över med klotången o klippte klorna hennes - pysslet avslutades med lite öronvård, wow rena rama spa-omgången för min fyrbente sambo.

Har minsann funderat lite inför morgondagens medlemsmöte oxå, försökt förbereda mig...  ..jo det är allt lite pirrigt. Vad har vi gjort liksom...  .

nä får nog ta mig en funderare på vad göra av resten av denna kväll.

häpp   - nog svamlat för idag....tror jag   

Det finns de som säger att när du vaknar av dig själv innan eller utan väckarklockan så kan det faktiskt betyda att du är utsövd. Ja det kan säkert vara så, ibland! Men jag tycker inte det känns rätt när jag vaknar fyra måndag morgon, jo helt rätt, idag slog jag upp ögonen när klockan bara var FYRA!  O sen kunde jag liksom inte somna om riktigt utan det blev mest bara vila liksom.....

Ja ja - jag kom yallafall upp i tid.

Idag var det dags för den svarte sonens årliga besiktning o visst är det underligt men det är alltid en viss anspänning innan....trots att alla lampor lyser, säkerhetsbälten funkar o ja bilen känns okej. Först såg det ut som om jag skulle få en anmärkning om halvljuset fram....men så när mannen som besiktigade fick klart för sig att jag bytt lampor själv på bilen...ja då tänkte han helt säkert "kvinna o byter lampor själv...bäst o kolla" Ja alltså det ingår ju inte i normal besiktning men han öppnade o kollade - lampan sitter ju inte i ordentligt! - han donade och visade sen stolt upp att "se nu har du halvljus från båda lyktorna"  Nej nej - jag hade inte kort kjol o högklackat på mig.... .

Ny vecka har alltså börjat helt okej  .

Idag, ikväll är det lugn måndag som gäller både för mig o Yalla. Hon har fått en långpromenix för någon timme sen o planen är en runda till strax innan nannetajm....Jo alltså jag brukar ju normalt gå ut med henne en runda till innan sängdags men nu i helgen gav jag mig själv ett löfte - inte bara gå runt knuten liksom för att hon ska få kissa...utan jag ska röra lite på mig...lite extra på mig. Det behövs för rökstoppet har såklart oxå gett mig någon extra volang.....

Igår, söndag, innehöll både lite Cina-tid där jag satsade lite på mig själv och minsann köpte ett par helt vanliga blåjeans.

Sen var det klubbtajm ihop med rätt många av onsdagsgänget  . Jag o Yalla övade lite FRITT FÖLJ, tjohooo, o så några inkallningar med ställande.....o jodå visst klämde vi in några vändor FS, Framåtsändande oxå   . Mitt fokus hittills på FS har varit att få Yalla att gå ut o det helst utan stopp för att kolla mig, invänta nya order eller bara invänta mig.....jag tycker väl att det syftet är uppnått. Nu behöver jag klura så det inte blir med raketbränsle i svanstippen på BallaYalla....

Ser verkligen fram emot GB-helg som snart står för dörren, måtte det bli härligt väder, med lite "nytt" så att säga att klura kring för min o Yallas del - o så en hel helg till att klura ihop med de andra o GB.  

Tjohooo   så räcker det för idag....undrar förresten varför det känns som det är läggdags redan?   .  

Ganska oväntat att jag faktiskt skriver något i bloggen, fast kanske inte otippat   ? När det dröjer för länge mellan bloggande så infinner sig någon form av "kramp"...det har ju hänt så mycket...o ändå är det typ same, same...

Därför är det likabäst att bara landa i dagen som idag är, eller egentligen har varit  .

Strax innan halvnio sammanstrålade jag med Cobra-husse för att köra ut mot skogen och lite spårträning. Det visade sig att vi inte blev speciellt många..  ..så jag började med att hjälpa Magnus med några spår till Cobra som senare visade fina färdigheter med spårnäsan, både i hussespåren och i det spår som jag trampat åt henne.

Vicky dök upp lite senare än oss och började med att lägga ut två upptag och spår till Yalla  . Därefter fick Magnus hjälpa Vicky med spår till Yohnsson....jaktspår där man minst sagt kan säga att Yohnsson verkligen laddade   . Det var en nöjd Vicky som ganska tidigt begav sig hemåt för att kurera sin kraftiga förkylning.

Boxer Nina anslöt och jag trampade ut upptag o spår till Thelma.

Yallas upptag och spår gick fin fint för att sammanfatta...Ordning o reda med fokus därtill så är det bara att åka med i linan bakom. Jo nu ska ju ärligt sägas att jag var liiiiite slarvig o obetänksam ja rent av orutinerad (glömde låta min hund få sköta om toabestyr, kanske pga att spårupptagen var ganska nära bilen...). MEN summa sumarum var att hon gjorde två fin fina upptag och sedan spårade vidare (kissepaus i första spårupptaget *skäms*) . Jag kan inte hjälpa att jag återigen upplever en otrolig fascination över hundarnas spårarbete...jo jag blir lite lyrisk där jag går bakefter o håller i linan.  ..det är fascinerande kort o gott.

Sen var det dags för Thelmas spår och det var bara så skönt att se oxå henne jobba i spåret. Min tolkning i början var en viss osäkerhet i upptaget....bakspår där Thelma ändå själv vände och fortsatte spåra...bättre o bättre, mer och mer i spårkärnan  .

Uppletande då'rå och Yalla var först ut, sex föremål och min tanke var att alla sex föremålen skulle in mycket för att ge min själv tid och möjlighet att jobba med det som är min akilleshäl i uppletandet, nämligen vårt sammarbete på baslinjen....där det är jag som blir liksom lite otydlig   

Yalla var riktigt laddad och det blev sex skick, och alla gångerna en Yalla som kom hela vägen in till mig   ....på sista föremålet dristade jag mig till ett "fot" när hon var på väg in....hon kom in till min sida, höll föremålet om än med tugg så höll hon   ...härlig känsla att ha kommit dithän med min lilla pärla...finfint uppletande som sådant har vi haft länge, o så nu...början till något som kan kallas avlämnanden. Tjohoooo  

Efter en skön promenix på allt detta roliga så styrde jag sedan nöjd kosan mot bostaden och har mest bara softat....och nu snart tror jag att det är dags för lite sömn. Började ett tag tänka tanken....planera morgondagen, tänka på tid för väckarklocka att börja väsnas o sådär....men no no no, en enda morgon ska jag vakna av mig själv utan något oljud som anmäler att "dags att gå upp"...ja en enda morgon ska jag ha det så denna veckan, basta  

Var inte rädd för motstånd - kom ihåg
det är i motvind och inte i medvind
som en drake stiger.   
  

Idag för fyra år sedan föddes denna underbara hund

och fyra månader senare hämtade jag hem henne. Min lilla Yalla, min underbara "lilla" tös...jo hon är det för mig, min lilla tös   Hon finns hos mig varje dag, ger mig sin uppmärksamhet och sitt förtroende...varje dag...orubbligt     Grattis till henne på födelsedagen och grattis till mig som har förmånen att kalla henne min hund.

Slutet av vecka 36 då? Jo det flöt ju på bättre än väntat i onsdags o jag kunde ansluta på klubben i rätt okej tid för att vara med o gratta Hobbe-Lotta, som fyllde jämt i somras.

Torsdagen fylldes med hemmapyssel och så kom då fredagen med kräftskiva i Höllviken ihop med goa kollegor. Härligt att en kväll få "släppa loss" med lekar där barnet i mig fick en chans....go mat med go dricka på det o så jo...lite ABBA-skrål såklart.

Igår tog jag det piano o så lite fix till klubben....och dagen avslutades ihop med Vicky, Mattias o Gosia....spår för Yalla o Ajjax.

Idag jagade jag runt ett tag för o hitta lite löpare eller tabletter för att försöka höja mysfaktorn o hemkänslan på nämnda klubb....lyckades inte    Nya tag får tas - vägrade åka in på Ikea en söndag som idag!

Jo osså innan affärsspringandet så var jag ute o trampade ett spår till Yohnsson....som sedan klarade detta hur fint som helst trots störning i form av tvåbening med två hundar som traskade rätt över det mesta av spårbörjan   .

I eftermiddags sammanstrålade jag så med Petra och Sabina på klubben o fick ett par tre timmars härlig träning på en sommarvarm (kvav stundtals) klubb. Yalla o jag tränade inte en enda meter moment idag...utan koncentration   Klickern gjorde framträdande igen i vår träning...o så nyttigt det kändes, vilken a-ha upplevelse   .

Usch vad tråkigt det var att skriva idag då.....segt som tusan att skriva, får vänta hela tiden för det hänger sig liksom hela tiden här   . Behöver verkligen en ny dator......

Tror jag kan lägga ner att skylla på grannkatten - tror jag är inne i en "period" eller så...för oxå tisdagmorgonen och idag vaknade jag långt innan klockan ringde  . Förvånande främst idag eftersom jag inte släckte lampan förrän strax efter 23 o det var ju rätt sent med tanke på att jag var vaken redan vid halvfem   på morgonen.

Styrelsemöte igår kväll som flöt på bra tycker jag, mindre kul var att komma ut o konstatera att det var totalsvart ute på parkeringen, planen, Hammars väg och Klagshamnsvägen. Ronny berättade att det varit likadant kvällen innan och att han gjort en felanmälan - skulle göra en ny idag. Kursarna var tappra ändå och samlades i ljuset av våra egna strålkastare.

Idag har jag ett privat ärende att göra på morgonen som gör att jag egentligen kunde haft lite sovmorgon.....*suck* Blir istället en morgon där jag kan datorisera lite privat     . På tal om o datorisera så "roade" jag mig igår med att uppdatera mitt CV - halkade liksom in på det och såg att det inte var up-to-date. Lite av en energikick och ego-klapp-på-axeln att titta igenom...o när jag ändå var i farten så öppnade jag upp mitt s k personliga brev o wow vilken boast av självförtroendet och självkänslan för yrkesmänniskan Carina.  

Dagliga kontakten med familjen var oxå glädjande igår. Syrrans värden var bra och hon kunde få cellgiftsbehandling igen - heja håll den där elakingen stången syrran  .

Nu får vi se om detta blir en av de få onsdagarna då jag inte hinner/orkar ner till gruppträningen....morgonen och förmiddagen innebär ju att jag blir sen till jobb och att det ändå finns arbete att göra och denna veckan är där ett gäng betalningar som ska komma iväg  .

Varken diamanter eller människor slipas utan friktion      

Så då har jag landat hemma efter en vanlig måndag som startade rätt tidigt, redan kl 04, då en grannkatt promenerade omkring och talade om att han gärna ville komma in.....ja så gärna att det kvittade vem som öppnade  ...nej nej jag gick inte upp o släppte in honom.

Låg o drog mig  till strax efter 5 då kaffebryggaren drog igång sitt plurrande och kaffetarmen vaknade.

Skönt denna morgon var att jag skulle åka med Helen, det har varit en lång period nu med mest köra själv...härligt med lite sällskap och jag kunde låta bli att sitta o jaga upp mig i den hetsiga trafiken. Slipper köra själv imorgon oxå  , dejligt.

Pratade förresten med syrran imorse och det känns skönt i allt det tråkiga för hennes del att vi nu har fått en kontakt och något att dela. Nu fick ju jag aldrig den tuffa diagnos som hon har fått, men jag känner ändå att vi kan dela en hel del tankar och känslor.

Ikväll ska jag nu, efter en härlig långpromenad med Yalla, ägna mig åt lite förberedelser inför morgondagens styrelsemöte. Hoppas på att komma ner i god tid till klubben o få till lite träning med Yallahjärtat   .

jo idag pös det över för mig när jag lät besvikelsen över att spricka i spåret komma ut i ord....som dömde ut mig o min hund, fast nej egentligen inte så, jag lät min känsla få kläs i ord....känslan just idag, då...

Idag var min plan att lyckas bli uppflyttad från lägreklass spår, kort o gott bara uppflyttad...Vi skulle spåra på fält, stubbåker trodde jag, och vår spårruta såg vid första anblicken rätt okej ut...Men när vi kom ut där och jag skulle släppa på!!  

Vårt spår gick på ett fält som jag gissar varit rapsfält innan....jordigt och otroligt nog efter denna sommaren torrt som fnöske. Det gröna som spirade var inte mycket växtlighet...Yalla hade jättesvårt att få fäste i påsläppet, det blev inte det där riktiga draget i linan alls. När sen linan dessutom hankade fast i de torra pinnar som stod kvar efter skörden ja då tog hon det som att jag talade om att näää fel fel....

Hon jobbade envist och vart 100% inställd på att följa spåret....glad blev jag när pinne nr 1 hittades....hon kämpade vidare.....en långstund gick o så dök hon en pinne till....sen blev det inte fler pinnar, men Yalla jobbade o jobbade, hon ville verkligen, fnös till då o då (torrt torrt i alla fall där i hennes arbetsyta)...jag kollade klockan, inte många minuter kvar o då tog jag Yalla med mig tillbaks där vi hittat pinne...där både hon o jag visste att spåret fanns....men nää, jag tror att Yalla då var rent slut, eller konstaterade att "här har vi ju redan varit" och började istället dra mot flygfältet som låg på andra sidan ett dike...tiden var ute, så då plockade jag fram bollen och gav henne den belöning som hon var värd.

Yalla förtjänar bättre än såhär, hon är en underbar och härlig hund, dessutom suveränt duktig på att spåra  . Hennes stora belastning är att hon har en tvåbening som blir så besviken, som bara söker bekräftelse på att hon är bra (jag alltså då) Jag glömmer de här dagarna att tänka på allt som är rätt, det som vi tillsammans som ekipage kan påverka och som oftast går bra....istället väljer jag att låta det vi inte kan påverka sänka oss och vår dag tillsammans...dumt.

Vi är inte kass! Jag är dålig på att ta en besvikelse.