Igår bloggade jag en gnällblogg om mina farhågor att en stor del av vintern sitta ensam i bil till o från jobb…o tankarna imorse surrade såklart vidare på samma tema, när jag körde mot jobb…mörk morgon…regnigt o
trist.

Ikväll surrar tankarna av annat….. i andra banor,

Börjar rent av känna tacksamhet över att jag yallafall har ett jobb att köra till, att ha pendling att bekymra mig över….det börjar just nu kännas bagatellartat det där….

En annan del av verkligheten väckte mig ur mina "bekymmer",

Min syster fick idag besked efter förra veckans skiktröntgen att hennes lungcancer inte stannat upp….den har fortsatt att sprida sig, en del
av ena lungan har kollapsat….de beslöt att hon är så trött o ansträngd av
cytostatikabehandlingen så den avbryts…hon behöver vila….om en månad blir hon kallad igen o så ser de då vilket steg som ska tas, om hon orkar med mer cellgifter.

Tänk, vad är det då att ha bekymmer med att behöva köra till o från jobb….jag fick annat att tänka på och känna. Tänker på min syster, mina föräldrar och mig själv…..förbannat livet samtidigt som jag lovordade detsamma. Tårar har runnit idag, men leendet har
också kommit fram och skrattat har jag också gjort. Här springer vi runt oplanerar o har oss, förbannar o förebrår, samlar saker och ibland t o m bryr oss mest om saker…..och vi kan prata om saker och ting….men pratar vi med varandra och vågar vi verkligen visa varandra vem vi är…..???

På promenixen för något timme sen ihop med Yalla kände jag avund, avund över min hunds förmåga att leva i stunden…att leva NU…och förmågan att snabbt släppa det obehagliga för att istället lära och gå vidare till något som ger mer glädje…..Tänk vad de egentligen kan lära oss….djuren, lära oss att se mest till nu och att bara vara i stunden….så där ihop med Yalla kände jag plötsligt tacksamhet över det liv jag lever här o nu....mitt i alltihopa....

Bli inte rädda nu vänner – detta är bara en del av Cina ni läser och jag känner bara att jag behöver pysa ut lite av det här...istället för att lägga locket på och hålla detinne? Nej inte mer sånt med att bara hålla fasaden intakt, gör bara skada….Jag är fortfarande samma Cina som innan…om än just nu idag lite…låt oss säga eftertänksam. Imorgon kan jag kanske t o m vara mig mer lik....eller bara vara som jag brukar vara...

var nu rädd om er, rädda om stunden ni har nu