Efter att i veckan ha gjort ett bloggförsök där allt bara försvann...så har bloggandet återigen fått ligga nere   men nu så gör jag ett nytt försök.

Veckan har varit rätt bra, totalt sett. 

På jobbet har det flutit på bra tycker jag, med lite extra kick av känslan som ändå hängt kvar efter Convention (stora firma festen). Trots att jag var ledig på måndagen, första dagen efter, så blev det lite eftersnack o det kommer lite kommentarer då o så - det är en kick att komma iväg på lite party med jobbet.

Enda smolket i bägaren jobbmässigt är att jag känner att jag har svårt att liksom acceptera att min samåkningspartner konstant är sen på morgonen  . På eftermiddagen när det är närapå slut på dagen är det nästan motsatt  . Alla kan vi då o då bli sena, försova oss lite....har man som han barn att lämna på fritids/skola så kan mycket hända...MEN eftersom jag samkörde innan ihop med bl a en tjej som var ensamstående mamma och som alltid trots struliga o stressiga morgnar var i tid så vet jag att det är möjligt.

Hur som - är vi sena härifrån så kan vi ge oss på att det är strul i trafiken som ökar på tidsbristen ännu lite mer....Lägg därtill att jag gillar att köra med förnuft och behagligt så, ja då kommer jag in genom dörren på jobb ganska exakt åtta noll noll o känner knappt jag har tid att säga hej o godmorgon innan det är dags att liksom hugga i o jobba. Jag är typen som vill landa i lugn o ro, kunna småsnacka lite o hälla upp första koppen kaffe innan den mentala jobbklockan tickar igång.

Börjar känna att det här sätter sig på mitt humör och att jag har svårt att släppa det. Tar snart o struntar i samåkandet - trots bensinpris o allt - o kör själv. Det finns ju värre saker än att bara jobba, äta o sova....ja ja vi får se.  Tänk här sitter jag redan söndag kväll o laddar upp inför morgonirritationen inte bra, inte bra alls.

Helgen som nu snart är slut har vädermässigt varit mest skit rent ut sagt, nollgradigt...blåsigt igår med regnblandadsnö så träningen var inte mysig tack vare vädrets makter utan helt o hållet tack vare härliga träningskompisar och duktig hund.

Jag njöt av att se Yalla jobba i spårupptagen ute på de öppna fälten vid Sturups flygplats. Hennes noggranhet vill jag påstå ökade ett snäpp till där igår på grund av de svåra förutsättningarna OCH på grund av att jag tyvärr halkade ner ett par gånger i min tydlighet  så ja än en gång en påminnelse om hur viktig min del o mina egna förberedelser är för hur hennes jobb blir.

Idag har ägnats mest åt lite sånt där som hör livet till - fixat i bostaden, tvättat lite smutstvätt och lite jobb framför datorn. Yalla har fått njuta av mitt sällskap och fått busa med härlig schäferkille    och så jagat boll.

här en dans hon tog i måndags med Hjalle, en stilig Schnauzerkille

Nu laddar vi för en ny vanlig vecka