inte behövde jag ngn väckarklocka idag inte   .

Lite nervös är jag allt, idag så att säga inskrivning o förberedelser så jag vet när o så.......imorgon är det dags, operation.

vet inte, tror att kanske det blir ett litet inlägg här senare idag, får se.

Slut i rutan efter fyra intensiva dagar   med hundträning ihop med gruppen och GBA.

Återigen påmind om att jag måste bli tydligare och än mer framstå som den av oss, mig o Yalla, som vet och kan. Jag ska vara den trygga ledaren som lägger en bra grund genom att få min hund att veta vad jag vill.

Nu ska jag bannemig då o då titta i mina små noteringar både från denna och tidigare träningshelger o veckor, för jag har ju noterat både då och nu.

Nu ska jag bannemig ta ansvar för det här så jag slipper känna mig som en velpotta i träningssammanhangen och på så sätt skaffa mig ett onödigt dåligt självförtroende.....en plan alltid liksom   . Innerst inne vet jag att jag kan.....nu ska jag bara våga visa oxå....inte tänka så mycket utan mer "göra" så att säga.

Ännu en gång tack till GB       

Tänker inte skylla på att tid inte finns att blogga utan säger som det är, jag har inte prioriterat detta.

Sen sist har det hänt en hel del, som att det har blivit tränat lite rappapport med Yalla o Trym   . Det vi återigen upptäckt, hmmm, är hur viktigt det är med signaler såsom att tjänstetecken alltid ska på för att "marsch" ska få en betydelse för en del   ..(lär Trym)..att det oxå är viktigt att leta fram rätt sinnesstämning och befästa den hos vissa tvåbeningar (ja alltså jag då'rå) så att de lär sig ge hunden kommandot på ett sätt så att inga tvivel eller andra spänningar dyker upp hos hunden   .

En annan upptäckt som är ganska ny iaf för mig är att det kan vara bättre att låta bli att ge kommando i vissa moment, o liksom bara göra   .

Förutom hundtemat i mitt liv så har jag nu gått på semester, var planerat så, och i nästa vecka stundar alltså sjukhusvistelse   . Nerverna min har varit i svung i sving lite nu o då men skönt just nu är att mina tankar de närmaste dagarna kan rikta in sig på hundträningen när vi nu har vår träningshelg med GB   ...på tal om det, ska kanske ta o förbereda mig lite nu....

Nedräkning hade börjat, semester snart igen   . Men så var det ju det här med att det skulle komma ett brev, ett brev med tider o annat för min operation.

Inte kunde jag tåla mig längre utan idag tog jag kontakt med "väntelistan" igen o döm om min förvåning.....jo tiden har blivit flyttad, din operation är nu planerad till den 16:e september   .....oooops. Kan tyckas att vadådå? Fyra dagar tidigare....vadådå?

Jaja jag blev yallafall genast mycket nervösare...o så både lättad o stressad. Nu får liksom lite planering läggas om.

Bilen min ska ju in nästa vecka för att få en buckla fixad samtidigt som jag ska kvittera ut en hyrbil för bil behöver jag ju   . Tack o lov att jag har hyrbilsförsäkring...för sånt betalas inte av vållande utan där står han bara för skadorna på min bil. Självriskeliminering o 1/3 av kilometerkostnaden får jag leta efter i egen plånbok....ja ja tebaks till dagens planeringsrubbning.

Hyrbilen ska lämnas tillbaka i samband med att min egen är klar....hmmm fundering fundering o så kom jag på. Den får helt enkelt lämnas in dagarna innan min operation.....o så ska Yalla lämnas....ja ja det ordnar sig som sagt dagarna innan.

Hur som - tre arbetsdagar kvar, sen börjar semestern med att jag under onsdagen ska fixa provtagning, njuta någon timme i frisörsstolen o sen någonstans på eftermiddagen så får min bil tömmas för att sen köras till verkstaden.....Känns himla bra att veta att jag har hundvakt då   , eftersom GB kommer hem o hälsar hos mig lagom tills dess.

Vet inte om det märks, men jag kan helt klart säga att ett tag var jag lite smått förvirrad, lite sitter nog kvar ännu....vad göra när o så. Men nu så tycker jag det känns som att jag har struktur eller början till det i alla fall.

Jag har t o m tänkt på att ringa o meddela att jag inte kan vara med o trampa spår till elittävlingen, lustigt men det var en grej som jag direkt fick dåligt samvete för   .

Men tänk så skönt, när jag väl är läkt, att slippa det jag nu bär på   o slippa det som det för med sig.  

full rulle på jobb nu     - månadsbokslut....snart semester...o så sen snart operation.....Ja jag börjar känna en viss nervositet o stress.....Ska bara samla mig liksom.

Har haft en skön helg   

började med lite aktivitet a la rapport ihop med Trym o Mattias. Gick väl sisådär....nästa gång tänker vi till igen, eller hur?

Kamplusten hos Yalla o Trym gick iaf inte att ta fel på,

på lördagen körde vi lydnadsträning på klubben

Vi blev ett nätt litet gäng,

Nina o Thelma

Nina o Yaxxon

Bergströms, här representerade av Mariana o Vera

Jonas o Frasse

Susanne o Ulla

ja o så var ju vi där oxå - jag o Yalla    .

En bra träningsdag på alla sätt, jag tyckte en polett trillade ner....vi får se.

Idag har det mest varit fliten som rått här - storhandlat vilket vill säga att jag har fyllt på kyl o frys   . Så har det blivit fixat o trixat lite här hemma....o tvättat....

o så var klockan ett tu tre 21.15

Igår ökade vi våra chanser till lite tur, jag, Yalla o rätt stor del av onsdagsgruppen. O det trots den envisa hårda vinden som t o m böjde grässtråna på appellplanen kraftigt.

Plats med skott först där Lotta sköt. Yalla o jag hade en av våra bättre stunder   , som helt ärligt är ganska vanligt förekommande numera, eller i alla fall det blir oftare bra än tvärtom.

Efter platsen skojade jag, Vicky o Mattias till det lite genom att gå zickzack med våra hundar "fot" nära nära....o så sitta medan någon av de andra passerade nära nära. Både roligt o nyttigt att köra lite såna övningar   .

Sen blev det lite springelispring för Yalla o Trym innan en fikapaus i stugan där skratten haglade. Bland annat blev det rätt mycket garv när jag berättade om de tankar jag haft innan jag väl tog mig till läkaren med min mage. Filmidé föddes   . Kontentan av min historia var att jag haft tankar kring att få be att få känna på någon annans mage för att kunna jämföra liksom......typ gå fram o så fråga,

Är du gravid? Nähä okej - skulle jag då kunna få känna på din mage?...nu kan alla vara lugna, för jag tog ju mig i kragen i våras o sökte hjälp som mynnade ut i höstens förestående operation.

Efter att ha skrattat lite tog jag nya tag o gick ut på planen med Yalla o tycker att vi fick till en god stund med linförighet, framförgående, läggande under gång o så inkallningar   . Avslutade stunden med lite krypövande o tror nog att det börjar ta sig minsann.

Så mina varför träna blev återigen uträtade till "precis därför" - vilket jag eg. kände skulle bli det självklara svaret. Det är skönt o kul att komma ibland hundpolarna, bara en sån sak. Tävlandet o den biten är liksom egentligen inte det högsta....såklart är det ett mål, att tävla för att kunna sätta nya mål....men vägen dit, träningarna är såååå mycket mer värda   

o tänk om vi nu snart fått lika mycket tur som Ingemar Stenmark o snart därför kan säga "det ba'r o åk"

då o då ställer jag mig frågorna "varför tränar jag? - ska jag träna?" o så kommer jag att tänka på följande lilla berättelse....(om ngn mot förmodan inte vet vem Ingemar Stenmark är så googla   )

Tur eller skicklighet

Ett vanligt fenomen bland oss svenskar är att tolka allt som kräver skicklighet och mod till att personen hade tur som klarade det.

Under Ingemar Stenmarks storhetstid som utförsåkare var det många reportrar som följde honom runt i Europa. En gång skulle en reporter intervjua Ingemar efter det att Ingemar hade gjort en hel serie riktigt bra åk under en månads tid och som kronan på verket vunnit ett stort mästerskap. Reportern var alldeles vild av upphetsning och rusade fram till Ingemar för att gratulera.

- Vilket fantastiskt åk, härligt Ingemar. Nu har du verkligen haft turen på din sida, eller hur? skrek reportern i mikrofonen.

- Javisst har jag haft tur, och det konstiga är att ju mer jag tränar, desto mer tur har jag, svarade Ingemar lugnt."   

Så jo det blir väl som vanligt på onsdagen då'rå....ska försöka skrapa ihop lite mer tur