Ibland verkar det verkligen som att man ska passa sig. Passa sig från att uttrycka nöjdhet och att klappa sig själv på axeln o tycka att ”nu var jag duktig” . Igår var jag nöjd med det jag gjort under måndagen o nöjd över dagarna som varit under helgen….o så klart kommer verkligheten o
knackar på.  

Dagen idag började rätt hyfsat med att jag till o med vaknade innan klockan började skrälla o jag o Yalla fick en helt underbar promenad på drygt en halvtimme i det vackra vinterlandskapet innan frukost. Trafiken rullade finfint mot Roskilde, körde själv iom att jag hade en tid att passa på
VårdC….och dessutom var jag tidig för att jobba in lite tid…  

Ja nu ska jag inte tråka ut varken mig eller någon annan med alltför många detaljer…utan säger bara att VårdC blev inställt på grund av sjukdom (ja alltså de kan också drabbas ;) )…..o arbetsmässigt avslutades dagen med att jag åkte hem fylld av en känsla av otillräcklighet och ja alltså o-nöjd med
dagen. 

Jo jag vet – allt var inte bara fel o kass o det har inte inträffat några katastrofer utan det handlar mest om att jag kände mig nedslagen i skorna efter en enda händelse.... . (låt mig minnas att en negativ händelse inte tar bort alla de där andra som var bra till riktigt bra). 

Tack o lov för den underbara fyrfota vännen som alltid lika glad möter mig i dörröppningen.

Idag har det ju varit rätt mycket ”alla hjärtans dag” på tapeten om man så säger….o jo jag har också fått någon hälsning   . Men det märks att också jag har gått på den här grejen….att också jag låter mig påverkas av reklam o så…ja alltså, det är lätt att jag en sån här dag känner mig så långt ifrån den bild som vi får ”lära oss” gäller….samtidigt som jag krasst inser att Alla Hjärtans Dag blivit vad den är mycket tack vare andra intressen som handlar om att vi ännu en gång om året ska känna behovet av saker för att känna oss viktiga…och älskade....

Varför låter jag mig påverkas av det där?   

Mitt i alla dessa tankar har jag också tänkt en hel del igen på min syster, att det idag är 3 månader sedan hon somnade in…och kvar nu finns bara känslan av hur viktigt det är att hålla kontakten med de människor vi gärna vill ha i våra liv på ett eller annat sätt, mer eller mindre ofta….och det inte bara idag 14 februari utan de dagar vi själva väljer under livet…och det just för att vi tycker om, gillar och älskar…

Så låt hjärtat vara med….ofta och ännu mer